Länder och Religioner

Salesea:
Invånare: 12 500 000 (Människor: 60%, alver: 25%, dvärgar: 15%)
Satsskick: Magikrati
Monark/Regeringschef: Styrs av De Seendes Råd, ett råd av de sju starkaste ärkemagikerna i landet, som sitter invalda på livstid eller till dess att någon av dem väljer att pensionera sig.
Valuta: Drakéer, mynt med stiliserade drakar som finns i guld, silver och brons. Kallas drakar, ormar och aspar i folkmun.
Huvudstad: Valtimor.
Maginivå: Mycket hög.
Teknologinivå: Låg.
Statens rikedom: Hög.
Levnadsstandard: Hög.
Naturresurser: Hög.
Språk: Saliska.

Salesea brukar av deras invånare kallas för magins hemland, och det finns sanning i yttrandet. Salesea är den enda magikratin i världen, och många unga humanoider med gåvan söker sig till Valtimor för att ta plats i någon av akademierna där.
Det är också magikerna som styr landet i form av De Seendes Råd där sju ärkemagiker sitter på livstid. Då någon av dem dör eller väljer att kliva ned röstas ersättaren fram i en riksdag bestående av representanter ifrån alla akademierna i landet.

Det finns trettiofem akademier i landet, bland de största är:
Shedu: Utbildar krigarmagiker, döpt efter monstret med samma namn, ett tjurliknande djur. Eld och jord är de två mest prevalenta elementen, men luft och vatten finns också representerade. Magikerna tränas även i fysisk stridskonst. Rött är akademins färg.
Askans tempel: Utbildar magiker med fokus på tiden före Uppbrottet. Eleverna tränas till att bli historiker och arkeologer, snarare än krigare. Grått är akademins färg.
Lerans skola: Akademi för magiker med jordelement. Finns också möjligheter till utbildning i sekundära element. Brunt är akademins färg.
Skyns akademi: Akademi för magiker med luftelement. Finns också möjligheter till utbildning i sekundära element. Vitt är akademins färg.
Havets akademi: Akademi för magiker med vattenelement. Finns också möjligheter till utbildning i sekundära element. Blått är akademins färg.
Lågans skola: Akademi för magiker med eldelement. Finns också möjligheter till utbildning i sekundära element. Gult är akademins färg.
Kronans universitet: Den enda akademin i landet som utbildar både magiker och personer utan magisk talang. Fokus ligger på kunskapssökande och forskning, både inom magin men också inom mindre eteriska ämnen. Akademins färg är silver.
Tiazza: En väldigt hemlighetsfull akademi där magiker lär sig använda sin magi kombinerat med mer ljusskygga färdigheter. Akademin saknar en speciell färg, men mörka färger är vanliga.
Järnets akademi: Den akademi som utbildar sina elever till att kombinera magi med teknologi och i stort ansvariga för den teknologiska frammarsch som landet sett de senaste åren.

Landet är ett av de rikaste på den norra kontinenten och det är någotsånär säkert för resande att färdas mellan städerna, åtminstone om de håller sig till vägarna. Teknologi tenderar dock att betraktas med viss misstänksamhet på landsbygden, och även i städerna är Salesea en bit efter de flesta andra länderna i Arcos på grund av magikertätheten som lett till att invånarna snarare förlitar sig på magi istället för teknologi för att lösa sina problem. De senaste åren har dock teknologin börjat utvecklas i rasande fart, till stor del tack vare handel och idéutbyte med Myranea och den västra kontinenten.

Eulevias:
Invånare: 17 100 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Kung Aidem Moriga.
Valuta: Drakéer.
Huvudstad: Lonium.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Mycket låg.
Statens rikedom: Låg.
Levnadsstandard: Låg.
Naturresurser: Mycket låg.
Språk: Saliska.

Eulevias är Saleseas närmaste granne och i mångt och mycket en lydstat under magikernationen. Landet är förvisso större till både ytan och befolkningen än sin västra granne, men har tillgång till betydligt färre naturresurser. Jorden är mindre bördig och landet saknar dessutom nästan helt kustremsor, förutom en liten yta i öster, där den Dall, landets enda hamnstad, ligger, obehagligt nära Ugorlands kaotiska vidder. Det leder till att områdena kring staden i stort sett är laglösa, med monster och banditer härjandes nästan fritt, så Eulevias har inte möjligheten att utnyttja kusten till fullo. Således är landet beroende av den handel de kan göra med grannländerna Salesea och Myranea. Vidare finns det en instinktiv fruktan för magikernationens oerhörda krafter och större delen av befolkningen anser att kung Aidem gör helt rätt som gör sitt yttersta för att hålla sig väl med dem.
I Eulevias städer och byar upprätthålls en relativt god ordning, men vildmarken är mycket osäker för resande och de få handelsmän som rör sig i området tenderar att ha tungt beväpnade vakter med sig. Landet är dessutom väldigt efter rent teknologiskt då de delar Saleseanernas ursprungliga misstänksamhet mot dem men saknar kapital att själva köpa ritningar och idéer från andra länder.

Myranea:
Invånare: 13 200 000
Satsskick: Feodaldemokrati.
Monark/Regeringschef: Kung Heron av släkten Vaktel. Landets hertigar och grevar röstar fram en härskare då den gamla dör.
Valuta: Daler, finns i guld, silver och brons.
Huvudstad: Barrasta.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Mycket hög.
Levnadsstandard: Hög.
Naturresurser: Mycket hög.
Språk: Myranesiska.

Myranea är till skillnad från sin nordliga granne Eulevias ett mycket rikt land beläget på den västra delen av Idima-halvön. Marken är bördig och landet har dessutom tillgång till en lång, eftertraktad kustremsa vars hamnstäder det kan bedrivas mycket handel ifrån. Landet styrs med en feodaldemokratisk princip, där landets grevar och hertigar röstar fram en ny monark då den gamla dör. Det hela leder till att landet fylls av oro varje gång en regent avlider och konkurrensen mellan de olika adelshusen är mycket hög.
I och med handels ökade betydelse har även några av de större handelsfamiljerna börjat försöka komma åt mer makt i landet. Då endast adelshusen har någon rösträtt har vissa köpmannafamiljer börjat gifta in sig i de fattigare husen vilket lett till att tidigare svaga adelshus plötsligt fått enorma mängder resurser att röra sig med. Något som på allvar förändrat maktbalansen och intensifierat intrigerna mellan de olika adelsfamiljerna. Spionage, baktaleri och lönnmord blir allt vanligare, särskilt nu när Kung Herons hälsa blir allt sämre.

Diam:
Invånare: 7 500 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Drottning Arivain Ca’alin.
Valuta: Daler.
Huvudstad: Narrah.
Maginivå: Hög.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Medel.
Levnadsstandard: Medel.
Naturresurser: Medel.
Språk: Myranesiska.

Diam, beläget på den östra delen av Idima-halvön, var en gång en del av Myranea men bröt sig loss i ett blodigt uppror år 1347. Sedan dess är relationerna mellan de två länderna mycket ansträngda, och många utomstående frågar sig varför Myranea inte gör ett försök att återta landet. Dock skulle ett sådant krig bli mycket kostsamt, och med de myranesiska ädlingarnas intrigeranden har landet varken tid eller råd med ett krig. De olika länderna skils åt av floden Vrang, en flod som bredast fyrahundra meter och som smalast bara omkring sextio. Det står ständigt vaksamma trupper på de olika sidorna av floden.
Landet är bördigt och bedriver omfattande handel, framför allt med Sarbon, Salesea och ö-länderna. De har tillgång till mycket ny teknologi.

Diam är en monarki styrd av den alviska drottningen Arivain Ca’alin och hon har styrt enda sedan landet bröt sig loss. Den då unga alvinnan av T’ierinn var instrumental i utbrytningen som gjorde uppror mot en korrumperad politik där icke-människor diskriminerades. Målet var att istället grunda ett land där alla kunde vara på lika villkor, för människor, dvärgar, alver och elementarer. Det gick bra till en början och efter kriget var det nyskapade landet fyllt av optimism, men motsättningarna mellan de olika raserna blev till sist för mycket och drottningen tvingades ta till strängare och strängare lagar för att hålla ordning på folket. Hon tvingades också i allt högre grad förlita sig på olika ministrar och tjänstemän för att hålla landet rullande, och genom dessa har korruptionen i landet ökat markant medan drottningen sitter i stort sätt ovetandes.

På det stora hela är Diam ett tämligen säkert land att vistas i, så länge man inte gör sig till fiende med fel person. Det är ett land där ras spelar lite roll i officiella sammanhang, men med många rasistiska undergrupper från bägge sidor. I de större städerna är det också möjligt att få så gott som vad som helst, så länge man kan betala för det.

Ugorland:
Invånare: Osäkert, omkring 12 000 000
Satsskick: Inget, en samling områden.
Monark/Regeringschef: Ingen.
Valuta: Främst byteshandel, men både daler och tzunisk valuta går att användas.
Huvudstad: Ingen.
Maginivå: Beror helt på vilket hertigdöme.
Teknologinivå: Beror helt på vilket hertigdöme.
Statens rikedom: Finns ingen stat.
Levnadsstandard: Låg.
Naturresurser: Låg.
Språk: Varierar mellan saliska, myranesiska och zuni.

Att kalla Ugorland för ett land är egentligen felaktigt. Det är snarare namnet på ett område som består av en mängd olika små byar, hertigdömen och liknande. De olika ledarna som är starka nog att hålla ett område håller området och gör vad de vill med det. Det innebär inte att alla är despoter, mer rättvisa ledare tenderar att i större mån ha folkets stöd. Långt från alla hövdingar och härskare bryr sig om det, men det är ett faktum.

Tzun:
Invånare: 50 000 000
Satsskick: Kejsardöme.
Monark/Regeringschef: Kejsar Asiawa.
Valuta: Tzuniska marker. Finns i guld, silver och brons.
Huvudstad: Tzuna.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Hög.
Statens rikedom: Mycket hög.
Levnadsstandard: Låg.
Naturresurser: Hög.
Språk: Zuni.

Det Tzuniska Imperiet är det i särklass största av de kända rikena i Arcos, även om det går rykten om att det finns ännu större fjärran länder på planeten. Imperiet styrs med järnhand av kejsar Asiawa, av släkten Gahege, som har suttit vid makten de senaste femton åren. Släkten Gahege har enligt det som lärs ut i imperiet alltid styrt, men egentligen tillträdde de år 1214 efter en blodig kupp av Kwahu Gahege, en general i armén. Det var också då Tzun gick från att vara ett ganska öppet rike till ett betydligt mer kontrollerat, där kejsarens hemliga polis håller intensiv koll på medborgarna.
Som brukligt då det var orostider i riket valde Kwahu att ge folket en gemensam fiende utåt och påbörjade en aggressiv expansionskampanj, som fortsatte i över hundra år. Expanderandet stannade upp i och med att kejsar Otaktay Gahege ärvde tronen från sin far redan vid arton års ålder. Den unge Otaktay såg tidigt att den aggressiva takten med vilken landet tidigare bedrivit sin expansion inte var hållbar i längden så han såg istället till så att Tzun började befästa sina ställningar.

Idag har Tzun ett stenhårt grepp om sina undersåtar men en fortsatt expansion har uteblivit. Många i omvärlden frågar sig varför det inte blivit så än, och framför allt varför det Tzuniska Imperiet inte lagt Ulgorland under sig. De spridda hertigdömena där skulle inte bjuda den kejserliga armén något verkligt motstånd. Men faktum är att Tzun vid det här laget är i bristningsgränsen för vad de kan kontrollera och missnöjet har börjat osa bland den förtryckta befolkningen i landet. Den hemliga polisen tvingas göra allt fler och fler arresteringar och armén behövs inne i landet för att hålla ordning på invånarna. Dessutom har banditer och monster börjat härja längs vägarna, så kejsar Asiawa har fullt upp med att hålla ordning på sitt stora rike.

Malk:
Invånare: 7 900 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Kung Aiskylon Silas.
Valuta: Kronor. Finns i guld, silver och brons.
Huvudstad: Ikalion.
Maginivå: Hög.
Teknologinivå: Hög.
Statens rikedom: Hög.
Levnadsstandard: Hög.
Naturresurser: Medel.
Språk: Praviska (Malkisk dialekt).

Malk är det nordligaste landet på den västra kontinenten och gränsar bara till Östra och Västra Pravanien. På grund av sitt läge har landet lyckats hålla sig utanför många av de konflikter och småkrig som annars härjar på kontinenten mellan de olika länderna något som lett till att landet är snäppet rikare än de övriga.

Malk bildades år 831 och är det yngsta av länderna på den västra kontinenten. I dagsläget är levnadsstandarden hög och landet bedriver omfattande handel med omvärlden. Det går många skepp från de olika hamnstäderna och luftskepp ses också segla förbi över himlen med jämna mellanrum. De har, liksom de andra länderna på kontinenten, av och till konflikter med sina grannar, men dessa är mer sällsynta än för de övriga länderna. På det stora hela håller Malk sig på sin egen kant och kung Aiskylon ses av folket som en fredlig och god härskare.

Västra Pravanien:
Invånare: 9 500 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Kung Marvolon Lirin.
Valuta: Kronor.
Huvudstad: Dava.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Hög.
Statens rikedom: Medel.
Levnadsstandard: Medel.
Naturresurser: Hög.
Språk: Praviska.

Västra Pravanien är ena halvan av det ursprungliga landet Pravanien som utvecklades ifrån det området av Prava som fortfarande höll samman efter Uppbrottet, landets kärna och de mest befolkade delarna. Prava, eller Pravanien som det kom att börja kallas, klarade Uppbrottet förhållandevis bra i jämförelse med resten av världen, men lyckan blev inte långvarig.
Året 244 är för evigt inbäddat i Pravaniens historia. När allting pekade på att landet skulle vara det första på fötter efter Uppbrottet slog en allvarlig missväxt till som ledde till en svält som kom att vara i tolv år. Inbördeskrig bröt ut i landet när invånarna kämpade om den lilla mat som fanns kvar.

Inbördeskriget varade i nästan tvåhundra år. Härskare och grupperingar som reste sig och föll igen, men till sist etablerade sig två starka ledare, Adara Lirin och Niko Svan. De samlade följande omkring sig men ingen av dem lyckades besegra den andre. Till sist, år 431, så möttes de båda i ett rådslag vid floden Poltén där de helt sonika delade upp landet mellan sig.

Västra Pravanien styrs än idag av Lirin-släkten som håller ett hårt grepp om makten. All annan adel i landet är egentligen mest för syns skull då alla medborgare i första hand förväntas vara lojala mot kronan och först därefter eventuella markägare. För att upprätthålla det här systemet har kronan en mycket hård kontroll över befolkningen och har en väl utvecklad hemlig polis för att hålla koll på invånarna. Den allmänna uppfattningen är att man i Västra Pravanien är under ständig bevakning. Mindre känt är att den hemliga polisen, eller Kupolen, är en halvan av en större organisation som bara går under namnet Ministeriet. Den andra delen av Ministeriet kallas Tornet och är i stort sett okänd och sysslar med spionage och lönnmord utomlands.

Östra Pravanien:
Invånare: 11 100 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Överhövding Vianna av Guldhjort.
Valuta: Kronor.
Huvudstad: Prios.
Maginivå: Hög.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Medel.
Levnadsstandard: Medel.
Naturresurser: Medel.
Språk: Praviska.

Den östra delen av det gamla Pravanien är fattigare än den västra. Landet har färre naturresurser och jorden är inte lika bördig. Det innebär dock inte att Östra Pravanien är menlösa, men de har märkbart mindre resurser att röra sig med jämfört med sina västra släktingar.

Det som kom att bli Östra Pravanien bestod vid slutet av inbördeskriget av en samling klaner och familjer. Niko Svan, som ledde dem, beslutade sig att, till skillnad från Lirin-familjen, dela makten någotsånär jämt. Han gjorde samtliga klanhövdingar till i lagens mening jämlika, och satte sig själv som överhövding. Därefter skiljdes de olika klanerna åt med löfte om att ledarna varje år skulle samlas för rådslag, och att ett val av överhövding ska ske var femte år.

Idag är de flesta av Östra Pravaniens invånare fortfarande nomadiska till sin natur. De har givetvis både permanenta bosättningar, odlingar och industrier, men dessa tenderar att vara enklare, gjorda för att kunna övergivas om det skulle bli nödvändigt.
Samhället är uppdelat i olika klasser. Krigarna lever nomadliv, ständigt ute på patrull med sina hästar. De övriga klasserna, bönderna, arbetarna och adeln tenderar att leva mer stationärt, även om det är vanligt att dessa också gör längre resor. De flesta invånarna är kulturellt betingade till ett liv i rörelse.

Ibon:
Invånare: 7 200 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Drottning Dailal.
Valuta: Kronor.
Huvudstad: Talia.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Låg.
Levnadsstandard: Låg.
Naturresurser: Medel.
Språk: Praviska (Sydlig dialekt).

Ibon är ett av de mindre länderna på den västra kontinenten och är ett land som sett bättre dagar. I mitten av tusentalet var det ett av de rikaste länderna på kontinenten, tack vare en omfattande jordbruksindustri, men i takt med att den industriella revolutionen började slå igenom tappade landet sitt inflytande. Spannmålsprodukter stod helt enkelt inte lika högt i kurs längre, särskilt med tanke på att de andra länderna började använda sig av effektivare odlingsmetoder och på så vis kunde få ut mer mat ur sin egen jord.

Folket i Ibon kämpar dock på, och har de senaste åren äntligen tagit steget över och påbörjat sin industriella revolution. De har få industrier och dessa tenderar att ses som renodlade gudagåvorna i de samhällen där de finns, eftersom att de är en källa till jobb och ger nytt liv åt ekonomin.

I Ibon finns också den stora Vjanniskogen, en hemort för några Hialastammar och många olika monster och väsen.

Revall:
Invånare: 5 500 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Kung Ganskij Devarona
Valuta: Kronor.
Huvudstad: Ladiork.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Medel.
Levnadsstandard: Låg.
Naturresurser: Medel.
Språk: Praviska (Sydlig dialekt).

Revall är det sydligaste landet på den västra kontineten och styrs med järnhand av kung Ganskij Devarona. Landet är plågat av sociala orättvisor där ett fåtal har makten och pengarna medan resten av folket lever i misär. Missnöjet bubblar under ytan hos befolkningen, men dessa hålls i hård kontroll av kronans och adelns soldater. Staten fruktar dock att de missnöjda delarna av befolkningen ska organisera sig och liera sig med Cel’avani, den alv-dvärgiska motståndsrörelsen, något som skulle innebära ett allvarligt problem för kronan och adeln.

Sarbon:
Invånare: 22 400 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Drottning Celiénne
Valuta: Sarbonska dinarer. Finns i guld, silver och brons.
Huvudstad: Larion (uttalas ”laron”)
Maginivå: Låg.
Teknologinivå: Mycket hög.
Statens rikedom: Hög.
Levnadsstandard: Hög.
Naturresurser: Medel.
Språk: Sarboniska.

Sarbon är ett av de två länderna på den östra kontinenten och kan tveklöst beskrivas som teknologins högsäte. Deras teknologiska framsteg är ett resultat av att landet befunnit sig i krig mot grannlandet Vilkgaard de senaste femhundra åren. Till en början gick kriget mycket dåligt för sarbonerna, som inte kunde mäta sig med de storvuxna vilkerna, vilket lett till att sarbonerna varit nödgade att utveckla sig teknologiskt för att ha en chans. Nu har sarbonerna successivt återtagit det mesta av sitt ursprungliga land, även om framgången nu förvandlats till ett dödläge som varat de senaste sjuttio åren. Då sarboner tenderar att vara små till växten strider de dock främst med fokus på rörlighet och med hjälp av sin överlägsna teknologi. De har också ett mycket fruktat tungt kavalleri. Fokus på teknologi har dock sin baksida och folket i Sarbon tenderar att vara misstänksamma mot magi. För att använda sig av det i städerna krävs speciella tillstånd.

Sarbon har sedan länge styrts av en stark adlig riddarkultur med nuvarande drottning Celiénne i spetsen, men i och med teknologins frammarsch har en ny samhällsklass vuxit fram i och med ingenjörerna, fabriksägarna och liknande. Dessa börjar kämpa mer och mer för att få politisk makt, och det är många som tror att en samhällsförändring är i antågande.

Vilkgaard:
Invånare: 30 100 000
Satsskick: Stam-monarki.
Monark/Regeringschef: Överstamhövding Oard.
Valuta: Främst byteshandel.
Huvudstad: Fästet Hjalt.
Maginivå: Hög.
Teknologinivå: Låg.
Statens rikedom: Medel.
Levnadsstandard: Medel.
Naturresurser: Mycket hög.
Språk: Vilkiska.

Vilkgaard är den södra halvan av den östra kontinenten och befolkas främst av jättelika människor som lever i stamliknande samhällen. Området är mycket rikt på naturresurser, även om många av dessa inte används av lokalbefolkningen som tenderar att istället föredra enklare samhällen och se teknologi som något onaturligt och misstänkt. Istället förlitar sig vilkerna till stor del på magi och magiker åtnjuter mycket hög status i deras samhälle.
Stammarna styrs i regel i av en medicinkvinna/man och en hövding, där medicinkvinnan/mannen har makten i andliga frågor medan hövdingen tar hand om det mer praktiska.

Vilkgaard befinner sig i krig mot Sarbon och de två länderna är i princip varandras motsatser. Ingen minns riktigt hur eller varför kriget började, men det har hållit på så länge att det sitter rotat i folksjälen hos de båda länderna. Nuförtiden befinner sig kriget dock i något av ett dödläge och konfrontationerna rör sig snarare om skärmytslingar än regelrätta slag.

Peledras:
Invånare: 3 300 000
Satsskick: Monarki.
Monark/Regeringschef: Drottning Feria Monia.
Valuta: Samtliga fungerar. De sarbonska dinarerna står dock högst i kurs.
Huvudstad: Alovia.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Hög.
Levnadsstandard: Hög.
Naturresurser: Hög.
Språk: Peledriska.

Peledras är namnet på den största ön i den kända världen och ligger långt söderut, mitt mellan västra och östra kontinenten. Riket försörjer sig främst på handel och hade varit en väldigt idylliskt plats om det inte vore för att vissa av de många öarna i den omgivande arkipelagen är hemvist för pirater som av och till ger sig ut på plundringståg ut mot landet, vilket lett till att landet måste ha en ganska stor stående armé.

Björnön:
Invånare: 1 200 000
Satsskick: Hertigdöme.
Monark/Regeringschef: Hertig Kialan.
Valuta: Myranesiska daler och sarbonska dinarer.
Huvudstad: Ingen.
Maginivå: Medel.
Teknologinivå: Medel.
Statens rikedom: Medel.
Levnadsstandard: Medel.
Naturresurser: Medel.
Språk: Peledriska.

Ett litet hertigdöme som ligger beläget på Björnön, mellan Myranea och Sarbon.

Totalt: 210 600 000

*Religion

Hiala*
Hiala-alverna står traditionellt och kulturellt sett väldigt nära naturen, något som också märks i deras religion. Inom Hiala tillber man man natur- och djurandar, en ande för en art, överlag. Varje stam tenderar att ha sin egen specifika familj andar, vars olika individer knyter sig till olika stammedlemmar.

Ce’en
Likt Hiala så tror Ce’en på en andevärld befolkad av olika varelser och krafter knutna till olika aspekter i den vardagliga världen. Till skillnad från Hiala så tillber Ce’en andar knutna till liv och död. Dessa andar lämnar sitt spår på barn när de föds och ”claimar” på så vis barnen. De tagna till livet märks med tatueringar i starka färger, medan de tagna till döden märks med tatueringar i vitt, svart och silver.

Prava
Den vanligaste relgionen på kontinenten Prava är tron på Skaparen, en könlös, allsmäktig skapare till allt i världen.

Sarbon
Den vanligaste religionen i Sarbon är förfadersdyrkan, även om dyrkan är ett lite väl starkt ord. Förfäderna äras och hedras snarare än tillbes.

Vilkgaard
I Vilkgaard tillber folket en parthenon av gudar som står för olika aspekter, så som mod, styrka och heder.

Salesea
Det finns ingen direkt religion i Salesea. Även om det inte är förbjudet att vara religiös så tenderar folket att fokusera mer på magins vetenskapliga aspekter istället för dess andliga.

Övriga norra kontinenten kommer senare.

Länder och Religioner

Arcos auuus